På grund av detta har min kära sambo ägnat några dagar åt att snickra ihop ett hus till katterna. Ett hus de kan vara i ute på balkongen så att de kan få frisk luft utan att riskera livet.
Jag hade tänkt mig något burliknande, men min sambo vill inte tillverka något fult eller ens halvsnyggt, det ska vara snyggt. Tur att han finns, hur skulle det annars se ut här hemma?
Han tillbringade, som sagt, några dagar med snickrande och sedan var jag med och hjäpte till när vi kom till målning och innätning. Plexiglaset (eller polycarbonat eller om det var båda? Det var tydligen viktigt det där!) som utgör taket och ena sidan av huset har min käre far snällt sponsrat med. Samma sak där, vad vore jag utan honom?
huset innan det kom ut på balkongen |
pojkarna ute i huset |
huset efter att snön föll |
Min tanke är att, till sommaren, eventuellt odla en gräsplätt där inne så att de får det lite mysigare. Nu, under vinterhalvåret, är det tomt där ute. När katterna är ute kan vi lägga ut en liten filt som de kan vara på, men de är inte så intresserade av att vara ute några längre stunder nu när det är så kallt.
kan tänka mig att det blir mer intressant till våren. Förhoppningsvis!
Det känns himla skönt att veta att de kan få frisk luft utan att hela tiden behöva vara orolig för att de ska hoppa ut. Hela förra sommaren var jag nervös och orolig så fort de var ute. Stackars Anton fick ha uppsikt precis hela tiden, inte lämna dem en sekund där ute.
Men som sagt, till sommaren ska det bli lite mer myskänsla och ombonat där inne.
Vem vet, de kanske tom får en egen skylt över dörren?
Alexandra Lindgren
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar