måndag 19 mars 2012

Svårkoncentrerat

Tentan är på fredag så jag MÅSTE plugga, men som ni kanske förstår så har jag tankarna på andra håll.
Jag är nästan säker på att jag inte kommer klara tentan, men jag ska såklart ge det ett försök.

Vissa dagar känner jag att det faktiskt inte är hela världen om jag inte skulle klara det, jag gör ju det här som ett test. Gillar jag att plugga, kan det vara något i framtiden?

Andra dagar får jag ångest och känner mig värdelös ifall jag inte klarar det. Jag har för höga krav på mig själv för att misslyckas. Misslyckas, det är ju sådant andra gör, inte jag!

Efter olyckan kan jag inte tänka på annat än just lille Wille. Känns som att bokföring och bokslut inte är så viktigt längre!
Vi får se hur det går på fredag. Bli inte besviken på mig om det går dåligt. Jag ska försöka att inte bli det.

3 kommentarer:

Karin sa...

Ingen kommer bli besviken på dig! Du är jätte duktig som orkar plugga.! Sänder tankar & styrke kramar till dig! Lycka till

Andreas sa...

Hur stor del av tentan behöver du klara för att få godkänt? 60%? Och har ni betygssteg? Vilka? Hur lång tid har du haft på dig för att förbereda tentan? Har du planerat din studietid väl nog? Känner du att du har en fungerande studieteknik, eller känner du dig lite vilse bland alla böcker och anteckningar? Känner du att du haft möjlighet att fråga dina lärare om saker du inte förstått?

Det är ok att misslyckas, så länge du känner att du gjort allt du kan för att verkligen fixa tentan. Ibland räcker det inte till, och då är det bara att ett par djupa andetag och försöka igen.

Jag brukade alltid dricka en Ramlösa med spännande smak när jag skrev tentor. Det gav mig (antagligen inte) tur!

Detta med Wille är verkligen olyckligt, men jag hoppas du lyckas få samman dina tankar bara för dessa dagar. Jag håller på dig kära syster!

Och jag blir så glad när jag ser hur bra du skriver. Tydligt, nära. Fortsätt skriva!

Kram,
Bror

Anonym sa...

Du är duktig, så länge du försöker så blir det inte ett misslyckande. Misslyckanden får stå för den som inte ens försöker. Men jag förstår dig, saknaden efter Wille killen är fruktansvärd. Här sitter jag och läser bloggar,när jag har en offert som ska lämnas i eftermiddag. Det är svårt att samla tankar,men nu tänker jag på dig och på hur duktig du är med ditt dubbelarbete.
Lycka till!
Puss!
/Far och Wilda vid mina fötter