min kudde är blöt av tårar, min näsa är igentäppt och jag kan knappt andas. Jag har precis läst ut boken om den 16-åriga tjejen som dog av cancer. Jag tänker på mamma och pappa. Är glad att vi träffas snart. Jag tänker på ulli, hennes söta nos och lena päls. På wille och våra katter. Hur många personer och djur man kan älska. Hur många man kan sakna och längta efter. Nu ska jag snyta mig och sedan krypa intill min sovande mattias. Där ska jag ligga resten av natten.
1 kommentar:
Vilken tur att du inte fick läsa färdigt boken i Fönebo, det hade varit trist om du gråtit där! Fast då hade vi i och för sig kunnat trösta dig! Du får trösta dig med att nu har Tessa, 16, inte ont längre! ;)
Skicka en kommentar