söndag 30 juni 2013

Jonas Gardell

Jag har läst om det på flera sociala medier. Jag har hört folk prata om det på stan. Jag har tänkt att jag ska ta tag i det, men har ännu inte tagit mig tiden. Tills idag.
Idag var dagen då jag premiärlyssnade på årets upplaga av Sommar i P1.

Jag hade plockat fram min emaljhink och satt mig i grusgången. Solen sken och jag var på bra humör, nu skulle rensas ogräs.
Maja Ivarssons sommarprat var något gripande, Carolina Gynnings sådär, men inte i närheten av Jonas Gardell. Vilken berättelse, vilken gripande historia.
Ena stunden skrattade jag högt för mig själv, andra stunden rann tårarna. Det han pratade om var så viktigt, så otroligt viktigt. Ni som inte har lyssnat gör det HÄR.

Varför har jag inte läst en enda Jonas Gardell-bok i mitt liv?
Varför har jag inte sett Torka aldrig tårar utan handskar trots att jag vet att folk har blivit så oerhört gripna av serien?
Jag har inget svar på detta. Det enda jag kan säga er är att i min framtida bokhylla kommer flera av hans verk att finnas. De kommer att läsas, de kommer begrundas och jag kommer förhoppningsvis vara en visare, mer allmänbildad och lyckligare person.

Jonas Gardell, tack för att du idag har fått mig att inse att jag måste öva på att bli mer utav en Pippi Långstrump-person än en Tommy/Annika-person. Tack för att du på ett sådant ärligt sätt delar med dig av din barndom och ditt liv till mig. Tack för att du får mig att skratta och tack för att du får mig att gråta och  hjälper mig öppna upp min blick och se saker ur ett annat perspektiv.
Jonas Gardell, tack för allt!

Alexandra Lindgren

onsdag 19 juni 2013

Trädgårdsdag

Gårdagen började med tre joggingvarv i skogsslingan, lite drygt fyra kilometer.
När jag kom hem lade jag mig på gräsmattan och gjorde 50 armhävningar och 50 situps. Där fick jag se att det var mycket ogräs vid vinbärsplantan. 
Jag började rensa där, fortsatte sedan till de andra rabatterna, klippte gräsmattan, trimmade gräs, räfsade bort avklippt gräs och klippte ur döda grenar ur tre buskar.

Sedan åkte jag iväg till stan och handlade. Lagade mat, åt och gav mig ut i trädgården igen. 
Nu var det dags att få ner rabarbern och krusbärsbusken i marken.
Krusbären fick stå tillsammans med vinbären.


Tanken var, från början, att även rabarbern skulle stå där, men Anton tyckte att det skulle se lite skräpigt ut. Jag kan faktiskt hålla med.
Vi placerade den istället vid planket mot grannens tomt, en liten bit ifrån torkvindan.


Här ska de nu få sprida sig och ge oss goda bakverk och drycker framöver.
Men alltså, jag har aldrig varit med om så mycket knott. Jag är helt uppäten! 
På bara innerlåren har jag minst 25 bett, likaså vid knäna och, tråkigast av allt, i ansiktet.

Ändå så försökte jag skydda mig med hjälp av ett spetslinne och rånarluva. Har man inget myggnät så får man ta vad man har. 
Ett vitt spetslinne med blommönster (otroligt svårt att se igenom) trär man över huvudet och ansiktet. Över det trär man en rånarluva så linnet sitter på plats (och för att undvika bett i huvudet).
Efter en stund insåg jag att det här var en ganska ohållbar lösning då det var svårt att både se och andas ordentligt. "Myggnätet" fick istället fungera som endast huvudskydd. 


Jag fortsatte mot slänten och planterade några växter till. 
Jag har fortfarande några kvar att ta tag i idag, men tillslut vann de över mig knotten. Jag fick ge upp och gå in för kvällen. 



Trots smådjur tycker jag att jag hann med en hel del igår. Riktigt skönt att ha en egen trädgård att pyssla med. 
Skönt att ha något eget där jag får göra precis som jag (och Anton förstås) vill.
Vad gjorde jag innan vi hade trädgård?

På tal om Anton. Han stod inne i garaget igår och byggde ihop ett fyra meter långt bord till midsommar. Han är så duktig, det blev så bra. Rustikt och snyggt. 

Den här dagen ska jag fortsätta med förberedelserna inför helgen. Laga mat, baka efterrätt och städa. Plantera resten av blommorna och lata mig en stund.
Alexandra Lindgren

tisdag 18 juni 2013

Starka armar och dyr peng

Ibland är det bra att ha en stor bil. Och starka armar. Och ett extra konto att låna pengar ifrån.
Jag var på Ica idag. Ca 2000kr fattigare och 7 kassar rikare. 
Allt skyfflades in, tillsammans med fyra säckar jord, i caddyn. Bra med stor bil!


Vidare till Dollarstore för att köpa plastmuggar och papperstallrikar. In på Jysk för att köpa plädar och ljuslyktor. 
Till systembolaget för att köpa öl, vin och cider. På midsommar ska allt vara klart!

Vidare hem igen och lasta ut allt ur bilen och in i kylskåpet. 

Man kan tro att jag har handlat för ett bra tag framöver, men det mesta går nog åt i helgen. Ska det vara midsommarfest så ska det!

Alexandra Lindgren 

Stolt kattmamma

Mozart låter mest hela tiden. Mjau, purr, pip, mjaaau.

För några minuter sedan väckte han mig med ett nytt sorts ljud, ett ljud jag inte hört komma från hans lilla mun tidigare.
Det lät ungefär som Melissa (mammas och pappas katt som tyvärr har gått bort) brukade göra när hon tog in möss/fåglar/vesslor/ormar/harhuvuden.

Mycket riktigt!
In i sängkammaren kommer han bärandes på en död näbbmus. Mozart är stolt över sin fångst, han leker med den och vill ha mycket uppmärksamhet.


Kanske inte så roligt att han tar in sitt byte i huset, men otroligt roligt att han äntligen har förstått hur ett "riktigt" kattliv kan vara. Att han kan gå ut genom kattluckan när han vill. Fantastiskt!

Det här är den första musen som jag känner till att han har tagit.
Mammasnuttan är stolt!

Alexandra Lindgren 

måndag 17 juni 2013

Plantage

Vi var nere i ödeshög och firade kära mor som fyllde år i helgen.
Det var en fantastisk helg då vi träffade alla nära och kära under en kort tid. 

Med oss hem fick vi hela bilens baksäte uppfyllt av diverse växter. Rabarber, krusbär, liljor, hosta och andra blomster.
Verkligen roligt med nya blommor som kan förgylla vår trädgård.

Efter jobbet ikväll passade jag på att rensa ur rabatten vid köksfönstret (igen!) och sätta ner lite växter. 
Rabatten var full av hund/kattbajs och stenar. Massor av stenar!
Nu är den istället full av blommor.


 

Imorgon ska jag köpa blomjord så jag kan plantera resterande växter och bär. Fantastiskt!

Alexandra Lindgren 

torsdag 13 juni 2013

Hjälpsam liten man

Idag har stocka bjudit på regn. Bra, då får gräsmattan lite förnyad energi.

När jag kom hem från jobbet möttes jag av en blött Minimus som väldigt gärna ville värma sig i min famn.
Vi gick in till anton i garaget där han höll på att måla en vägg röd. 
Efter en stund i min famn ville mini hoppa över till Anton.


Det är inte lätt att måla med en katt på ryggen, men man har inte riktigt hjärta att ta bort honom. Han är ju så mysig :)

Alexandra Lindgren 

onsdag 12 juni 2013

Jag såg en björn!

Jag ligger i sängen och ska sova. Anton ligger bredvid mig, jag hör på hans andetag att han redan sover. Mozart ligger på fällen på golvet och mini är nere och äter, jag hör hur det låter i matskålen. Pelarfläktens vindar svalkar skönt i det annars så varma sovrummet. Sovrum. Ett rum att sova i. Jag tror att jag ska börja kalla det sängkammare istället. Dels för att det låter vackrare och dels för att man inte bara sover i rummet. Här läser jag ofta böcker eller surfar på nätet. Sängkammare.

Jag spelar upp dagens händelse framför mig. Försöker minnas varje detalj, men det är svårt. Jag hade inte räknat med att det här skulle hända.

På väg hem från jobbet sitter jag i bilen och funderar på vilka reklamer som är de allra värsta att lyssna på, vi kan återkomma till dessa i ett framtida inlägg.
Framför mig ligger en liten röd bil och kör i en laglig hastighet. Jag, som tycker om att vara lite wild and crazy (eller bara vill hem) önskar hålla en högre hastighet så jag letar första bästa tillfälle att köra om på denna krokiga väg.
Här framme kommer en högersväng, sedan en vänstersväng och efter det en liten bro. Efter bron kommer en liten raksträcka där man, om man är snabb, kan komma förbi.
Vi hann inte så långt, vi kom inte ens till bron innan det hände.

Över vägen springer en björn. En brungrå björn far över vägen och in i skogen på andra sidan. Ca 1 km från bebott område. Ca 1 mil från mitt hem. Ca 15 meter framför mig och den lilla röda bilen. 
Vi hann bromsa (kanske tack vare den lagliga hastigheten? Fast det hade nog funkat om vi körde 10km fortare i timman också.) och kunde beskåda detta vackra djur.
Detta djur som jag ofta går och inbillar mig ska dyka upp på mina skogspromenader. 
Det här var nog första gången jag såg en björn på riktigt, ute i det fria.
Läskigt, men vackert!
Norrland bjuder på vilddjur, hav och skog. 

Nu ska jag stänga av filmen som spelas upp i mitt huvud, göra Mozart och Anton sällskap i drömmarnas värld. Snart anländer också mini.
Sov gott kära ni!

Alexandra Lindgren 

lördag 8 juni 2013

Bröllopsfirande


Så har de då äntligen gift sig, prinsessan Madeleine och Cris O'Neill.
Jag missade vigseln på grund av arbete, men kortegen och framåt kunde jag se.
Madeleine var otroligt vacker i son vita klänning och Chris har jag, för första gången, sett le.

Under kortegen fick man se Madeleine med sina traditionellt kungliga vinkningar och Chris med lite mer avspända och stora viftningar. 

Vi firar bröllopet med att grilla ute i det vackra sommarvädret. Fantastisk kväll i våra nya möbler!



Mysiga missar

Jag är på väg att lägga mig för kvällen när jag börjar fundera på var katterna har tagit vägen. Ser att garderobsdörren är lite öppen, går in och får syn på detta.


Titta så mysigt dem har det!
Ser att bilden är lite missvisande, mini är inte SÅ liten och Mozart är inte SÅ stor.
Härliga små män det där!

Ikväll är det något annat än fågelkvitter som hörs när vi ska sova.
Tonerna av "en jävel på kärlek" och "Every little dream i dream about you" kombinerat med däckskrik hörs lång väg. Kanske är det ett ungdomsgäng som har kalas någonstans i närheten?
Kanske är det den lokale a-lagaren som firar finvädret i sin ensamhet?
Jag vet med säkerhet att det inte är från oss ljudet kommer iallafall. Härifrån hörs snart bara diskreta snarkljud.

Alexandra Lindgren 

fredag 7 juni 2013

Nya utemöbler

Äntligen har vi bestämt oss och köpt nya utemöbler.
I denna loungegrupp kommer ni hitta mig i sommar. Här kommer jag ligga och läsa böcker, brodera, äta glass, dricka vin och bara vara. Härligt!


Välkomna att hälsa på!
Alexandra Lindgren 

torsdag 6 juni 2013

Heja, heja! - Martina Haag

Jag älskar Martina Haags böcker. De är lättlästa och har igenkännelsefaktor, men framförallt är de roliga.
Jag brister alltid ut i skratt flera gånger i varje bok.


Den här gången läste jag Heja, heja! som handlar om Martinas vilja att hitta den rätta träningsformen för henne. Hur hon går från att orka springa i 12 minuter till att klara av en marathon.

Boken innehåller lite för få träningstips för min smak, men den är ändå riktigt motiverande och inspirerande. 
(Så inspirerande att jag gav mig ut och joggade i närmre fem kilometer igår.
Idag blev det "bara" 3,5, men jag är nöjd ändå.)

Den här borde ni soffpotatisar verkligen läsa. Då kanske ni, som jag, blir sugna på att klara av att jogga en hel mil. Kanske i ett lopp?

Alexandra Lindgren

onsdag 5 juni 2013

Medalj till mig!

Anton väckte mig med en hejdå-puss vid klockan 7 imorse.
Istället för att somna om läste jag ut boken jag tipsade om i förra inlägget, Konsten att vara kvinna av Caitlin Moran.
Jag funderade på att gå ut och gå, men det regnade ute och var allmänt grått så jag låg kvar i sängen.
Började med nästa bok, Heja heja av Martina Haag. Herregud vad hon är rolig och inspirerande. Boken handlar om hur hon gick från att orka springa 12 minuter till att orka med ett helt Marathonlopp. Mer info kommer senare.

Jag läste ut även denna bok och blev så inspirerad att jag skapade mig en egen låtlista på Spotify, kallad springsånger.
De första fyra låtarna stal jag direkt från Martina Haags egen lista. Resten kom jag på själv eller hittade på några av mina facebooksvänners egna Spotify-listor efter några minuters snokande. De allra flesta hade låtar som var för mycket styrketräning och för lite jogging för min smak. Eller också hade de bara skräpmusik som hårdrock/metal.
Listan som knåpades ihop består av följande visor:

*Queen - I Want It All
*Elton John - I'm Still Standing
*Maskinen - Segertåget
*ABBA - Gimme! Gimme! Gimme!
*Iron Maiden - Run to the Hills
*Survivor - Eye of the Tiger
*E-type - Here I Go Again
*Skrillex - Bangarang
*Beyoncé - Run the World (girls) (här blev jag inspirerad av feminismen ur Caitlin Morans bok Konsten att vara kvinna)


Jag snörade på mig skorna och gav mig ut. Ställde in Endomondoappen på "running" och startade min playlist.
Lämnade huset, joggade in på skogsvägen och vidare in på elljusspåret. Uppförsbacke, stenig väg och vattenpölar. Regnet, som tidigare hade fått mig att inte vilja ut, blötte ner hela min kropp och svalkade mig för varje droppe som kom. Härligt!
Första kilometern var ganska jobbig, men sedan gick det ganska bra.
När jag sprungit den tredje kilometern ropade jag ett glatt "yes" då jag aldrig tidigare i mitt liv har joggat tre kilometer utan att stanna en enda gång.
Ute vid Rönnskär blåste det så mycket att jag vände och sprang hemåt igen.
vid café Måsen kände jag att mina skosnören hade gått upp så jag fick stanna och knyta om dem, sedan var det bara att jogga vidare.

Efter fyra kilometer började jag bli riktigt trött, men då spelades I'm Still Standing i mina lurar och gav mig lite extra kraft. För att peppa mig själv började jag klappa takten med händerna utan att bry mig om ifall någon skulle se mig.
Framme vid kiosken började jag fundera på vilken present jag skulle ge mig själv om jag klarade att jogga hela vägen hem. Det enda jag kunde komma att tänka på var en kanelgiffel som låg hemma i skafferiet. Det var ett helt fel pris tyckte jag så jag gav upp idén.
Jag försökte hitta stället där det var mest jobbigt. Var det i benen? konditionen? Andningen?
Jag kom fram till att det nog mest satt i huvudet och andningen. 

Jag svängde av vägen mot vårt område och mötte två kvinnor med hundar. Jag kan ju inte ge upp när någon ser på eller nu när jag är så nära hemmet så jag fortsatte. 
Väl inne på trädgården saktade jag ner, stängde av appen och gick in.
Totalt blev det en joggingtur på 4,72 km på lite mindre än 30 minuter.


Jag är otroligt stolt över mig själv.
Det här är det längsta jag någonsin har joggat utan att stanna (förutom max 10 sekunder då jag knöt skon).
Hur bra?
Visst, nästan fem kilometer är vardag för många, men för mig var detta något speciellt. Så speciellt att jag sms-bombade mina nära och kära angående detta. Jag kände att jag ville dela med mig av min stolthet!
Dessutom kan jag titta tillbaka på det här inlägget om någon månad (?) och småle åt att jag var så stolt över fem km. Då har jag sprungit minst 10 km utan att stanna. jodå!

Nu, en dusch senare, är jag nästan sugen på att ge mig ut igen.
Ikväll har jag middagsbjudning för mina kära väninnor, men imorgon kanske jag skulle ge mig ut en sväng innan jobbet?

Stolt,
Alexandra Lindgren

Konsten att vara kvinna - Caitlin Moran

När jag har tänkt på ordet feminist har det dykt upp diverse bilder i mitt huvud. Aggressiva, överdrivna och missvisande bilder. Manshat. Kvinnor med marsvin under armarna. 


När jag nu har läst boken "konsten att vara kvinna" av Caitlin Moran har bilden förändrats. 
Du behöver inte hata män - du kan älska dem.
Du behöver inte ha kroppshår om du inte vill, ta bort allt om det är det du känner för.
Du behöver heller inte vara aggressiv och tjata om hur mansdominerat allt är eller hur lite makt man har som kvinna. 
Du kan vara dig själv, men kanske tänka efter lite mer. Kanske inte gå med på allting och låta dig hunsas.

Moran uppmanade mig som läsare att ställa mig på en stol och säga "jag är feminist". Inte bara en gång, utan tills det kändes helt naturligt.
Jag ställde mig inte på någon stol, jag låg kvar i hängmattan. Jag uttalade inget högt, men jag tänkte orden.

Caitlin Moran skriver på ett humoristiskt sätt som får mig att bli intresserad och ta in vad hon vill förmedla. Och att skratta ibland förstås.
Moran berättar om olika episoder i sitt liv, allt från hur hon som tjock trettonåring fick sten kastad efter sig, till besök på strippklubbar och arbetsplatser. Och om moderskapet förstås.

Jag var lite tveksam först, en bok som kallar sig ett självbiografiskt feministiskt manifest lät lite läskigt. Det var det inte. Det var lärorikt, intressant och roligt. Absolut läsvärd!

måndag 3 juni 2013

Piff i köket

I afton har jag roat mig med att piffa i köket. De nya gardinerna är strukna och upphängda. Nya blommor står i fönstret tillsammans med de nya lampskärmarna och ljusstakarna. 
På köksbordet ligger den nya löparen och de nya servetterna.
Det är så himla roligt att piffa nu när köket är renoverat och allt är vackert.


Tanken var att jag skulle ha skrivit ut foton till de tomma ramarna på köksväggen, men då ringde min käre bror så då pratade jag med honom istället. Foton kan skrivas en annan dag, det är inte så viktigt.
Kontakt med sin familj däremot, det är viktigt.

Alexandra Lindgren 

lördag 1 juni 2013

Mozart 4 år!

Idag var det en alldeles speciell dag, mozarts födelsedag. Idag blev alltså lillkillen hela fyra år gammal!


Vi har firar genom att vara ute i trädgården tillsammans hela dagen. En picknick i gröngräset och ett vackert kort från mormor (och antagligen morfar, men han stod inte med).
Tänk att kära mor och kära far minns sitt gråaste lilla barnbarn på den stora dagen :) härligt!



Nu önskar vi er en god natt!

Alexandra Lindgren 

En dag i trädgården

Anton åkte och jobbade några timmar på förmiddagen. Då passade jag på att dona i trädgården. 
Rabatten under köksfönstret hade hunnit bli alldeles igenvuxen, tills idag. 
Nu är den ordentligt rensad, nästan lite för mycket. Hellre för mycket än för lite, nu kan jag ju faktiskt se vad det är som växer där. Framöver ska jag pilla ner lite perenna växter där, men tillsvidare får det vara som det är.

Före:

Under tiden:


Efter:


När detta var klart gick jag på gräsmattan med klipparen och sedan räfsan. 
Nu tycker jag att jag med gott samvete kan ligga på en filt i gräset och läsa en bok i solskenet. 
Vad gör ni denna härliga lördag?

Alexandra Lindgren