torsdag 30 januari 2014

Hemsydda särkar och dreadlocks

Jag är en allt-eller-ingetperson. När jag tränar får jag inte äta onyttiga saker, inte ens på helgen. När jag har en träningsfri period kan jag äta godis och chips utan att bry mig. Borde det inte vara tvärt om?

Det ovan nämnda exemplet drabbar bara mitt eget välbefinnande. De senaste månaderna har jag funderat på andra saker som gäller både mig, min närhet, miljön och framförallt djur.
Att äta eller att inte äta kött.

Jag har tänkt i banor som att jag, som djurälskare, inte kan äta kött. Men är det okej att bära skinnskor? 
Eller att använda smink som jag inte har tagit reda på hur det framställs och testas?
Borde jag avstå från allt detta?
Mina tankar drar iväg för långt och jag ser hela den stora helheten. Den enorma helheten, alla frågeställningar, problem och konsekvenser jag måste ta del av. Det blir för stort.
Jag tänker att jag, lilla människan på den stora jorden, inte kan göra någon skillnad. Jag kan inte stoppa varken djurplågeriet eller miljöpåverkan. Vem ska lyssna på mig?

Jag tänker att man inte är djurälskare "på riktigt" ifall man inte syr sina egna kläder, odlar sin egen föda eller cyklar till jobbet (om msn ens ska ha ett jobb, känns mer naturligt att vara hemma på sin gård och ta hand om alla sina barn som leker i naturen och med giftfria träleksaker).
Jag ser mig själv dra upp mina potatisar iklädd en lång khakifärgad särk med dreadlocks i håret. Anton går bredvid med lien i högsta hugg, här ska slås gräs.
Alltså, jag förstår att jag överdriver här, men ni anar inte hur många gånger mina tankar har dragit iväg åt det här håller. Hur ofta jag tänker att vi ska vara mer miljö- och djurvänliga i vårt hem och kommer iväg till detta urålderstänk.

Vad vill jag då göra?
Jag vill tänka mer på vad vi äter. 
Att helt sluta med kött är svårt, dels för att det är gott och dels för att jag inte vill tvinga med Anton på något han kanske inte vill.
Jag jobbar ofta sent och då är det han som står för matlagningen. Jag vill inte kräva att han ska laga vegetarisk kost eller laga två rätter, en till honom och en till mig. Det fungerar inte så.
Däremot kan jag upplysa honom om vilka rätter som går fort att laga, är mättande och inte alltför avancerade. Vegetariska förstås. Då kanske det blir mer naturlig mat här på vallvägen.
Eller också får jag se till att laga mat i förväg så han slipper, det är också ett alternativ.

Jag vill som sagt inte sluta helt med kött, men jag vill dra ner på det ordentligt. Jag tänker mig att vi äter vegetariskt kanske 4-5 dagar i veckan. Och då räknar jag faktiskt in fiskrätter. Det får vara så.
De gångerna vi äter kött ska det vara lokalproducerat, inga fler danish crown-förpackningar i frysen.
Det räckte att titta på dagens avsnitt av djurinspektörerna för att vilja avstå kött. Man fick se bilder av djurtransporter och slakteri. Det var ändå "bra" svenska förhållanden, men fortfarande hemskt. Tänk då hur det ska se ut i de slakterier där de nästintill skänker bort köttet. Fläskfilé 39,90kr kilot. 

Så, mindre kött, mer vegetariskt, men fortfarande inga hemsydda särkar eller dreadlocks. En och annan egenodlad potatis ska vi nog däremot kunna få fram till sommaren. 
Skinnskor och sminkfrågan får vänta till senare. Var sak har sin tid.
Jag kan inte ändra hela världen, men jag kan ändra min värld. 

Alexandra Lindgren 

tisdag 28 januari 2014

Matematik

Min tanke var att under januari och februari plugga matte så mycket jag bara kunde. I mars är jag i Afrika och kommer hem en vecka innan högskoleprovet ska skrivas. 

Hur det har gått?
Jag började räkna matte idag, den 28 januari.
Jag har suttit i nästan 2 timmar nu och läst och fört anteckningar. Jag blir inte så mycket klokare, men jag känner att om jag verkligen vill så kan jag bli bra på matte. Frågan är bara om jag har viljan?

Mitt mål idag är att gå igenom grunderna för matte A på gymnasial nivå. Imorgon repeterar jag och gör några räkneuppgifter. Kanske att jag går in på lite mer avancerad matte också, men jag tror att jag skyndar långsamt. Bättre att verkligen förstå grunderna, annars blir det tok i slutändan. 

Mozart vill vara med. Han började med att lägga sig över mitt anteckningsblock.



När jag reste på mig för att lägga in mer ved i elden passade han på att lägga sig på min stol.


Här sitter vi nu tillsammans på stolen. Han kurrar i takt med min skrivande penna.

Snart är det dags att ta en paus. Jag tänker mig hopprep till den gamla dängan Dra ända in i Hälsingland av Thore Skogman. Så får det bli!

Om ni, som jag, hade glömt hur man räknar ut Pythagoras sats så har ni mina anteckningar här.


Alexandra Lindgren 

måndag 27 januari 2014

Supersnöret

Jag har haft ett enormt sug att sy de senaste veckorna. Främst kläder, men även annat. Jag har kikat i mitt tygförråd och insett att det inte duger för klädsömnad. Det duger knappt till gardin- eller kuddfodralsömnad. Bitarna är för små, har fel färg, är av fel material eller också rent ut sagt fula.
Det var när jag gick med i Facebookgruppen "vi sytokar" som suget satte in. Jag har ingen aning om hur man syr kläder, men bilderna i forumet är så inspirerande att jag vill lära mig.
Problemet är att det är för dyrt. Tyg är för dyrt. Mönster är för dyrt. Tillbehören för dyra. Jag har så mycket annat att lägga pengar på just nu än hobbys. Det får eventuellt bli senare. Eventuellt.

Det jag däremot kan sy och som jag har påbörjat är denna fantastiska påse att förvara sina supersnören trädda med superpärlor i.


Okej, påsen i sig är inte så fantastisk, syftet med den är.
Tanken är att barn och ungdomar mellan 0-18 år som har drabbats utav cancer ska få sådana här. Man syr den efter ett enkelt och oerhört bra beskrivet mönster, skickar dem via posten till en person som sedan delar ut dem till sjukhus. Om jag inte minns fel så är det sjukhus i Göteborgstrakten, men jag kan ha fel där.
Dessa sjukhus ger sedan den cancersjuka individen en påse. Vid varje undersökning, operation etc får personen en pärla att lägga i påsen. Dessa pärlor träs sedan upp på ett snöre, ett supersnöre. Det blir ett armband eller halsband med en alldeles egen historia. En historia man kanske inte orkar berätta med ord. En historia att berätta med hjälp av färgglada pärlor som ger hopp.

Om jag kan hjälpa till med detta så gör jag gärna det. Barncancerfonden gör så mycket bra saker. Jag vill hjälpa.
Till detta ändamål duger mina tyger oerhört bra. Jag får något att sy och känner samtidigt att jag har gjort något gott. Fler påsar ska det bli. Sy några du också!

Läs mer om supersnöret på supersnoret.se 
Där finns information om detta och även beskrivningen på hur man ska sy.

Alexandra Lindgren

onsdag 22 januari 2014

Mota Olle i grinden

Känslan kommer. En hostning där, en nysattack, ett tungt huvud. Förkylningen gör sig redo att brytas ut i min kropp.

Det passar inte nu, jag vill inte förstöra min träning med en förkylningsperiod. Därför försöker jag mota Olle i grinden genom att testa ett recept jag hittade på jogg.se
Tre-fyra skivor färsk ingefära stoppade jag ner i en tesil. Mycket pressad citron och sedan hett vatten på det. Detta skulle tydligen vara bra.


Det känns nyttigt och smakar riktigt bra, över förväntan faktiskt!

Jag vet inte om det är herr förkylning som knackar på dörren eller om det är en effekt av vaccin-cocktailen jag har i min kropp. Tuberkulos, hepatit B, tyfoid och rabies har jag tagit nu under en kort period. Kan mycket väl vara det som gör mig lite låg. Hoppas på det.
Idag är det dags igen, rabies dos 2 av tre.

Imorse borde jag kanske ha vilat, men jag var så sugen på att ge mig ut i vintervärlden.
Nästan 5 km blev det idag, men jag fick stanna och gå tre gånger. Inte roligt, men man måste lyssna på kroppen.



Kom hem och körde plankan i 1 minut och 45 sekunder. Nu är det tungt, riktigt tungt. Imorgon är det 2 minuter, hoppas jag klarar det.

Alexandra Lindgren

onsdag 15 januari 2014

Styrka, svett och städning

Gårdagen bjöd på en hel del träningstillfällen och bortstädning av julen.

Jag klev upp på morgonen, satte på mig träningskläder och körde ett magpass med diverse situps och plankan. Hur går det för er med januariutmaningarna?  Igår var det 80 squats och 1min 20 sek planka, gjorde ni det?

Efter träningen gick jag upp i lägenheten och bäddade ur alla sängar sedan besöket i nyår. Fick tvätta alla lakan i tre omgångar, så mycket var det. Då vi inte har torktumlare är hela huset fullt av påslakan, men det försvinner in i skåpet idag.

Började plocka bort alla julsaker, byta gardiner och slänga ut granen. 
När jag hade packat ner alla saker i kartonger och skulle bära ut dem i förrådet såg jag att det hade kommit en hel del snö. Tänkte att jag skulle skotta lite vid dörren bara. Det utökades mer och mer så tillsist hade jag skottat både vid huset, garaget och hela uppfarten. Ca två timmar tog det om man vill mäta i tid. Vill man hellre mäta i hur många avsnitt av P1s radiopsykologen det gick åt så är svaret fyra. 
Himla intressant program det där. Finns att lyssna på i Sveriges radios app.




Gick in och lagade färsfyllda paprikor till middag. Slängde in mig maten, hämtade upp Eve och åkte till jättendal för träning.
Ett pass body attack, riktigt tuff konditionsträning. Hopp, studs, armhävningar och planka om vartannat. Härligt.
Direkt efter körde vi det nya GRIT-passet. 
Skivstång och viktplatta behövdes till det och sedan var det vara att lyfta och kämpa 30 minuter. Det var jobbigt och tungt i slutet, men ingen favorit. Jag tror jag håller mig till bodypump :)


Det var den träningsfyllda gårdagen.
Den här onsdagen bjuder på vilodag i plankutmaningen, men 85 squats.
Sedan blir det frukost och en tur in till stan.
Dos två av hepatit B står på schemat, kanske något mer vaccin, minns inte riktigt hur vårt upplägg ser ut. 
Sedan ska jag köpa broddar till mina löparskor. Så fort det blir liiite mildare så ska jag ge mig ut på gatorna igen.

Ikväll blir det tjejmiddag i Baggälve, det ser jag fram emot. Var riktigt längesedan vi träffades nu!
Det var mitt upplägg för dagen, nu vet ni var ni har mig :)

Alexandra Lindgren 

söndag 5 januari 2014

Flyget bokat

Hur går det med januariutmaningarna hörrni? Kör ni plankan och squats varje dag?
Ibland hinner jag inte på morgonen, men då kör jag på lunchrasten eller när jag kommer hem från jobbet.
Måste skaffa någon form av vikt, squatsen (benböj) känns ganska lätt utan.

Det är idag den femte januari. Om två månader är jag i Zimbabwe vid det här laget. Idag sitter jag i soffan med en sovande mini i famnen.
Anton sitter bredvid och tittar på hockey-VM. Inte helt intressant enligt mig.
Jag har roat mig med att boka flygresa till och från bulawayo, Zimbabwe. Cirka 8500kr gick det på, inte billigt att uppleva sina drömmar. Förhoppningsvis värt det.



Nu är de största punkterna avprickade på min att-göra-lista. Resorna är bokade, jag är garanterad plats både på volontärcentret och på flyget.
Det som nu kvarstår är några vaccinationer, koll av visum, betalning av volontärresan och planering av packningen.
Känns som att tiden kommer rusa iväg och helt plötsligt är jag där. Så häftigt!

Alexandra Lindgren 

onsdag 1 januari 2014

Nytt år, nya möjligheter

Då har det hänt, vi har lämnat 2013 bakom oss och gått in i 2014. Spännande.
Jag har inte gett mig själv några löften, men jag hoppas och tror att det här året kommer innebära stora stunder och stora förändringar.
Det här är året då jag ska utveckla mig själv genom att åka på en volontärresa till ett helt främmande land med helt främmande människor och helt främmande djur. Så himla spännande!
Det är även året då jag (förhoppningsvis) ska börja studera på universitet eller högskola. Man kan säga att 2014 för mig blir utvecklingens år. 
Jag tänker börja redan nu med att gå med i två utmaningar. Träningsrelaterade utmaningar. Plankan och benböj varje dag under januari. Det här kan ni hänga med på allihopa. 




Gårdagens festligheter blev bättre än förväntat. Otroligt kul.
Anton och jag skapade ett evenemang på Facebook där vi bjöd in vänner till nyårsfest i vårt garage. Vilken fest!
Bra mat, bra folk, bra musik, bra dans och bra drinkar.
Att vi inte hade helt koll på klockan runt 12-slaget är en petitess tycker jag.
Vi höll igång fram till klockan 5 på morgonen. Ojojoj, det var en bra fest. Kan komma att bli en tradition.

Idag är jag trött och har tillbringat större delen av dagen i soffan med mini på magen. Seg i huvudet och trött, men det är det så värt.

Nu ska vi äta lite mat, sedan blir det en promenad och efter det Agnetas nyårskarameller.
Jag vill önska er alla ett gott nytt 2014. Ta hand om varandra, men framförallt dig själv. Du kan börja med att anta mina träningsutmaningar :)

Alexandra lindgren