onsdag 20 november 2013

Kontraster i livet

Jag lever i ett relativt jämställt förhållande. Vi delar på de flesta sysslorna, såsom matlagning, städning och handling av matvaror. Däremot är det Anton som sköter bilvård, tekniska saker och även de flesta praktiska sakerna. Jag sköter nog inte så mycket alls, mer än inredning och förhöjningen av mysfaktorn. Det här är förstås inte helt sant, jag är medveten om att jag gör mer saker än så. 
Idag tog jag ett steg över "hans" linje, jag kände att det var dags att bli lite skitig om händerna. 
Anton har bett mig att kolla till pelletsen då och då så inte pannan stannar. Idag nöjde jag mig inte med det utan jag sotade ur hela maskineriet också.


Armen, som själva brännkoppen(?) sitter på är tung att flytta på. Man får lyfta och vrida och svära ett tag innan den ger med sig. Jag funderade på att ringa Anton och berätta hur dåligt det gick och hur arg jag blev på hela skiten. Fast vad hade det hjälpt? Vad skulle han kunna göra åt saken, 8 mil från hemmet? Varför förstöra hans dag genom att jag gnäller?
Nej, jag kämpade och tillslut ville armen samarbeta. Förstår ni hur lycklig jag kände mig när pannan var sotad, när jag hade klarat av det helt på egen hand? 
Som husägare är det faktiskt min uppgift att göra sådana här saker, Anton ska inte behöva göra alla tunga delar jämt. 

Nu kommer vi då till kontrasterna. 
Av en gammal bordsduk har jag idag sytt en liten mindre löpare och en gardin till ett av rummen uppe i lägenheten. Lägenheten är alltså den inredda delen av övervåningen till garaget. Den del där våra nära och kära sover när de kommer för att hälsa på oss. 
Rummet har inte haft några gardiner tidigare och fönstret har varit tråkigast möjliga. Saker vi inte visste var vi skulle göra av när vi flyttade hit i maj hamnade där. 




Nu är det rensat och tanken är att rummet ska fyllas av härliga loppisfynd och gamla möbler. Jag tänker mig en sliten läsfåtölj med en golvlampa lite snyggt placerad bakom i hörnet. Ett litet bord med en virkad spetsduk, ett stilleben av gamla böcker och ett doftljus. 
Jag ser framför mig hur jag sitter uppkrupen där med hemstickade raggsockor på fötterna och en kopp te.
Härligt!

Alexandra Lindgren 

2 kommentarer:

Anonym sa...

Vad fint det blev! Ska bli kul att se när vi kommer. / Moran

Andreas sa...

Wow, tjusis! Och kanonbra med pelletsen, man ba åh, tung arm, men sen ba åh, skönt att dä blev så braiz.