Vill ni veta vad det stora paketet innehöll? klart ni vill :)
Det var scrapgrejer. Hon hade skickat sakerna utan att jag hade betalat dem, det kallar jag tillit. Nu är de betalda så nu kan jag börja scrappa!
Såg ni Grey's Anatomy nyss?
När den lille pojken höll på att dö kunde jag inte hålla tårarna borta. Mattias fnissar åt mig och tycker att jag är fånig. Han tror nämligen att jag gråter över pojken som jag inte känner.
Visst, till viss del gör jag det, så han har lite rätt.
Så fort jag ser en sorglig scen tänker jag på nära och kära som har gått bort. I det här fallet tänkte jag på lilla Ulli. Lilla söta UlliNulla!
Jag tänker även på mormor och morfar, fast inte så mycket för min egen skull. Jag tänker på mamma. Tänk att båda sina föräldrar har gått bort. Vem ska man ställa frågor till? Vem ska finnas där och ge goda råd och idéer?
Jag tänker på hur det ska bli när jag inte längre har mina föräldrar i livet. Hoppas det dröjer länge, riktigt länge!
Så där håller jag på, fler och fler tankar kommer fram. Fler tårar rinner utmed kinderna.
Så visst gråter jag över pojken och hans föräldrar, men det är mina egna nära och kära som tårarna rinner i floder för.
Ja, det var min onsdagskväll!
Hoppas er var trevligare!
Till mina nära och kära vill jag säga att jag älskar er!
Ni vet vilka ni är!
Alexandra Lindgren
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar