Så grant står östergyllen i sommarfager prakt och skördarna de gyllene de bölja.
Väl hundra vita kyrktorn på slätten hålla vakt längs insjöstrand som glittervågor hölja.
Ej finns en nejd så härlig, så solig som vår bygd. Där gamla minnen sova i gröna björkars skygd.
Vårt barndomshem vårt fagra östergyllen.
Vårt barndomshem vårt fagra östergyllen.
Nu är vi, som ni kanske förstår, i Östergötland.
Det är inte sommarfagert, slätterna böljar inte och björkarna är mer vita än gröna.
Men vackert är det och det faktum att det är mitt barndomshem går inte att komma ifrån.
Nu ska vi ner till ödeshög och fira påsk med nära och kära. Som jag har längtat!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar