Milslång promenad med blodutgjutelse

Jag ligger på vardagsrumsgolvet med fötterna upplagda i soffan. Svimfärdig!

Anledningen kommer här nedanför.

Jag knöt på mig skorna och gick ut. Halvklart väder, fågelsång och långa landsvägar. Jag tänkte att jag skulle testa en ny väg idag och började gå mot Harmånger. Vad mycket vackert man ser utmed vägen. Stenar, fina skogspartier, gömda små bäckar och smultron. 

Jag vek av mot Strömsbruk och hamnade vid en söt liten badplats, Sörsköbadet. Jag gick dit och utforskade litegrann.

Fortsatte min vandring längs landsvägen och möttes av denna vackra utsikt. En bro mellan Sörsjön och Norrsjön.

Fortsatte in till Strömsbruk och vidare tillbaka mot Stocka.

När jag hade passerat skylten, som berättade för mig att jag var framme i stocka, och kommit in ett litet villaområde bestämde jag mig för att jogga sista två kilometrarna hem.

Det var en dum ide!

Jag snubblar över någonting och ramlar rätt ner i asfalten.

Skrapar upp höger knä, handled och axel. Huvudet slog jag i lite lätt, men fick nog inga skador där.

Jag reste mig upp och fortsatte gå, men fick snart sätta mig ner i grässlänten utmed vägen och vila. Svimfärdig!

Jag funderade ett tag på att lifta hem, men tänkte att skrapsår egentligen inte var hela världen. 

Gick hem och nu ligger jag här på golvet, återigen svimfärdig.

Jag måste dricka och äta något. 11 km promenad innan frukost tar på krafterna. 

Synd att byxorna gick sönder, men tur att större delen av mig är hel och att telefonen klarade sig utan en skråma.

Nu kan man fråga sig, är det farligt med motion?

Alexandra Lindgren