Det här är ett problem. Visserligen ett I-landsproblem, men fortfarande ett problem. För mig.
Jag har för många viljor. Jag vill ha tid att virka, att sticka, att göra diverse godsaker av grannens äpplen (deras träd är överfullt och ingen är där och plockar. Förutom jag förstås.), måla naglarna i roliga färger, plantera lökar i trädgården, läsa böcker, pyssla, träna och såklart umgås med Anton och katterna.
Som ni förstår går inte detta ihop med en 100% arbetstjänst och alltför få timmar på dygnet.
Lägg dessutom till att jag, vid i stort sett varje ledig stund, har ett plank att måla (4 sektioner är uppsatta, två är snart färdigmålade och ett är påbörjat. Tre kvar omålade).
Som idag när jag var ledig:
Vaknade runt 8.30. Jag vill inte ställa klockan eftersom jag verkligen behöver sömn, jag har jobbat sönder min kropp och mitt huvud den senaste tiden.
Låg kvar och surfade till runt halv tio.
Klev upp och gick ut i garaget. Målade plank till klockan blev runt 12.
Gick in och åt frukost.
Gick ut i garaget igen och målade till klockan 14-15.
Gick in och duschade. Satte mig i soffan och virkade en timma.
Lagade mat.
Åt mat när Anton kom hem runt 16-17.
Virkade ett par varv till.
Klockan 17.55 hämtade jag upp Evelina och åkte till liv och rörelse.
30 minuter corepass, 60 minuter body attack och sedan 60 minuter body balance.
Åkte hem, åt lite kvällsmat, duschade och nu ska jag sova.
Jag har alltså träffat Anton ca 1 timma idag. Känns sådär...
Imorgon blir det ungefär samma schema skulle jag tro. Träningen blir lite annorlunda, men lika många pass.
Jag längtar tills planket är helt klart så jag kan få njuta av mina lediga dagar utan att behöva stressa och ha ångest över allt roligt jag kunde ha gjort istället.
Visst, det är ganska rofyllt att måla och det blir riktigt fint, men nu börjar jag ledsna.
Äsch, nu börjar jag svamla känner jag. Dags att sova, nya tag imorgon.
Eller som Marie (tränaren på liv och rörelse) brukar säga; "det är nu det ger. Det är nu det tar."
Godnatt!
Alexandra Lindgren
2 kommentarer:
Lille vän, följ din fars devis: Släpp ner p....n och landa. Ingen tar jobbet i från dig, du jobbar för dig själv, du har inte en blek om morgondagen. Det är nu du/ni lever passa på att njut. Ingen skjuter dig för att staketet inte blir färdigt förens i februari nästa år.. Det hinns..! Ju fler projekt ni avslutar desto fler kommer det. Dra ut på de ni har så slipper ni stressen.
Puss!
/Far (från en strand med 38°)
Syster,
Jag är exakt och precis som du här. Stressar upp mig, och vill få saker avklarade. Det är nog ett arv efter mor, som också älskar att få saker avklarade (eller tömda - hon tycker ju det är så skönt när mjölken är slut så hon äntligen får slänga ut mjölkpaketet ur kylen).
Dock tror jag vi har en del att lära av vår far här. Kanske inte att bli tv-beroende slöfockar, som han har blivit på senare år, men att ta det lite lugnt, och att inse att alla dessa projekt faktiskt bara föder nya projekt. Då och då varva ner och bara njuta av allt det fantastiska vi har i nuet. Vi är iofs rätt duktiga på att njuta av nuet, men bra kan bli bättre!
Kram från bror
Skicka en kommentar