Varför är det så himla svårt?
Borde man inte, istället för att gråta, känna lättnad och glädjas åt det här? Glädjas för hennes skull!
Glädjas för att hon ska slippa lida, för att hon ska få det så mycket bättre på andra sidan.
Lättnad för att man inte längre ska behöva tänka på hur illa Ulli mår. Hur hon lider. Hon kan ju knappt andas längre!
Hon kommer må så himla mycket bättre!
Varför är man då så självisk?
varför låter man henne leva vidare när hon mår så här?
För att vi vill det. För att vi inte vill vara utan lilla Ulla. Egoism!
Det är så himla svårt, men beslutet är nu taget.
Inom en väldigt snar framtid kommer hon att må bra!
Min älskade lilla Ulli kommer må bra!
i slutändan är det ändå det som är det allra viktigaste!
Min Bästa Vän Ulliga Ulli,
Jag älskar dig!
Alexandra Lindgren
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar