Jag var 9 år och Lizz hade precis gått bort.
Efter ett litet tag ville mamma skaffa en ny katt, Melissa.
Jag förstod det inte alls, hur kunde hon vilja "byta ut" Lizz mot en ny katt?
Hur kunde hon glömma Lizz så fort?
Nu har Ulli gått bort och mor och far funderar på att skaffa en ny hund.
Jag är nu 20 år och förstår dem!
Jag hade nog velat samma sak!
Tänk att i 8 års tid ha haft samma rutiner varje dag. Morgonpromenad, leka med spegel/ficklampa, kvällspromenad, skall varje gång det visslades på Tv etc.
Tänk att en dag vakna utan att följa dessa rutiner, det finns ingen hund att gå ut med längre. Skulle man klara av det?
Snart har det gått tre veckor sedan Ulli gick bort. Tre långa veckor!
Jag vet nu (visste väl egentligen då också) att mamma inte ville "byta ut" lizz, hon klarade bara inte av att leva utan en katt.
Jag vet att det är samma sak nu!
mamma och pappa, jag tycker att ni borde skaffa en liten Japansk spets!
Ulli kommer aldrig att glömmas bort!
Hon kommer alltid att leva kvar. Vi ses ju igen i slutet av regnbågsbron!
Alexandra lindgren
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar