fredag 13 juni 2008

Studentminnen

Den här dagen är fylld av lycka för SÅ måna människor, det är studenten! Folk tar studenten idag!
För mig är det blandade känslor. imorse när jag åkte till JYSK möttes jag av ett helt gäng sjungande och skrattande studentflickor i fina klänningar, mössa på huvudet och glas i handen. Det såg så himla härligt ut. Jag började gråta. Eller, det kom bara en tår, men ändå. Jag vet inte om det var glädjetårar eller om det var av sorg. Jag gillade aldrig min klass, bara vissa av dem. Det känns sorgligt ändå. Man hade så mycket skoj under gymnasietiden. Vad gör man nu? Hur många av mina vänenr träffar jag? Inga! Jag kunde inte nes vara med Ola idag, när han tar studenten. Hoppas han nhar en underbar dag med massor av skratt.


Det finns så många minnen. Tänk bara alla dagar innan studenten, man var så peppad. Det var mösspåtagningsfest och massor av skoj. Mycket sjungande på gräsmattan vid hannas lägenhet. Vilken gemenskap!
Dagen då vi klädde vagnen. Snodde HGflaggan från korridoren, högg ner björkar, bråkade om allt och inget. Allt skulle vara perfekt (iaf enligt en viss person).

När dagen äntligen kom hade Johanna fixat en supermysig champagnefrukost med alla tillbehör. Allt var perfekt! (jag pratade t om med Matilda :P)
Vi sprang in i aulan och härjade på de små ettorna och tvåorna. jag glömmer aldrig hur det riktigt ekade när vi stod på led vid varje sida av korridoren när de andra gick ut ur aulan. "var är mössorna?" "ett/två år kvar" "vi har tagit studenten..."
härliga tider!
Ute på vagnen, alla skratt! När vi skulle ta oss upp på vagnen, alla foton jag tog under kjolarna på tjejerna. Härligt!

Allt har gått så fort, det är ett år sedan!
Vad har jag gjort under den tiden? jobbar extra på JYSK! när ska jag få ett vettigt liv då? va? aldrig?

Jag känenr mig deprimerad och ensam. Ensam är jag förvisso, Mattias är ute med några kompisar. Ibland undrar jag varför jag inte känenr hans vänner. Varför tar han aldrig med mig ut? Ioförsig är han aldrig med mig och mina vänenr ut heller. Jag har aldrig hindrat honom. jaja, senare bekymmer.

Känns som att hela Hudik är ute ikväll förutom jag. jag sitter i lähgenheten och ruttnar bort! bit efter bit. rädda mig!
Imorgon blir det fotbollstittande med tillhörande alkohol och klänning hemma hos Flupp. Vem vet, det kanske blir utgång? det blir som det blir :)

Nu ska jag lägga mig ner i sängen och deppa en stund, känns som att jag vill det. Var längesedan jag deppade nu, måste göras ibland!
ha en bra fredagkväll!

Ensam och deppig,
Alexandra Lindgren

2 kommentarer:

Anonym sa...

Men snuttan! Jag är inte ute. Jag spar mig till i morgon. Då ska vi vinna, sjunga, vippa på våra klänningar och skratta lite. :o) Inte vara deprimerad! Pussilurk!

Anonym sa...

Deppa inte ihop nu Alex!

Hade jag vetat detta innan, så hade du varit hjärtligt välkommen att vara m mig. Jag letade som en tok efter ngn att festa o umgås m!