Ta vara på varandra!

Jag tänker på Nisse idag och alla som stod honom nära.
Tänk att en sådan ung man kan ryckas ifrån oss så plötsligt. Läskigt och sorgligt!
Jag tänker på mamma och pappa vars bästa vän nu har gått bort!
Jag tänker också på mig själv, alla minnen jag bär med mig.
Hur Nisse lät mig vara med och mata grisarna i ladugården. Hur de skrek och luktade!
Jag tänker på hur roligt jag faktiskt hade när jag bodde hos honom då min bror låg på sjukhus. Vi var i ladugården och åkte traktor. Jag pratade tydligen väldigt mycket, men det är inget jag minns. Jag var trots allt bara 8 år.

Nisse körde traktorn på skolavslutningen i nian.
Han körde bilen på Martina och Jimmy bröllop.
Han var med på min och Jonathans förlovningsdag (väldigt inaktuellt, men ändå)

Jag tänker på Nisses barn. Tänk att vara 22 år och bli av med sin pappa. Det är som om att jag skulle förlora någon av mina föräldrar. Det finns inte! "det händer inte mig".
Tänk att anordna sin pappas begravning. Tänk, som Nisses pappa, att anordna sin egen sons begravning!

Det gäller att ta vara på varandra medan vi är i livet, att inte ta något för givet. Det är lättare sagt än gjort!

Nu ska jag lägga mig i sängen och tala om för Mattias och Mini att jag älskar dem och att de betyder otroligt mycket för mig. Jag vet inte om katten kommer förstå mina ord, men han kommer förstå av mina klappar och mitt kel.

Mamma, pappa, Martina och Anderas, jag älskar er.
Jag önskar att vi kunde träffas oftare!

Med sorg och eftertanke,
Alexandra Lindgren