Depression

Till att börja med vill jag säga att mitt tangentbord fungerar igen! Så fort Mattias lade fingrarna på det så fungerade det. Visst är det jobbigt när man försöker och försöker att lyckas med något och så fort någon annan försöker så funkar det brilliant. Jobbigt!

I lördags när jag hade kommit hem och skrivit det förra inlägget gick jag och lade mig. Jag klädde av mig och förberedde mig mentalt på att somna när telefonen ringde. Det var Mattias!
Han hade tappat sin lapp till garderoben och ville ha hjälp med beskrivningen av sin jacka. Han behövde även 40 kronor som straffavgift som han inte hade. Snäll som jag är klädde jag på mig ocg givk ner på stan. Där fick jag förklara för garderobstjejen vilken jacka det handlade om och ge henne 40 kronor. Sedan ledde jag en mycket vinglig Mattias hem till sängen.
Han har inte riktigt förstått det där med att han inte kan dricka så mycket som han gjorde när han har jobbat en hel vecka, sovit dåligt natten innan och jobbat med att kapa grenar på ett träd tidigare samma dag.
Ja, han är ju bara 20 år :P
Klockan 02.00 kom vi iaf i säng!

Igår jobbade jag mellan 12-15:45. det behövdes eftersom jag bara har jobbat ca 1 vecka i hela april. Inte bra!
När jag tittade på schemat såg jag att Lisa hade jobbat torsdag-lördag. de hade även tänkt ta in henne istället för mig på söndagen. VARFÖR???
Hon går fortfarande i gymnasiet, hon har ine samma behov av pengar som jag har. Hon bor hemma med sina föräldrar och får säkerligen hela studiebidraget. Självklart vill hon ha pengar, men hon har inget direkt behov av dem. Hon klarar sig utan. Det är absolut inte Lisa jag är irriterad på, det är Anna-Karin. Varför tar hon inte in mig? jag har jobbat längst av alla extraarbetare!
Jag vet mer om trädgårdsmöbler.
Jag är i behov av pengar.

jag tycker att jag blev orätvvist behandlad!
jaja, hopaps att det inte händer igen, inte för att jag kan styra över det :/
När jag skulle lämna ut en garderob med 4 kollin tappade jag två av kollina i backen. "SATAN!!!" var vad jag skrek vid det tillfälelt. Kunden tittade på mig, men ville inte hjälpa till. Sur och tråkig gubbe, det gjorde mig inte gladare. Jag sade till honom att jag skulle hämta nya kollin till honom ifall de där var trasiga. (Vilket de inte var, men för syns skull...)
Näe jag kom ut med de nya sa han "vad är det för leksaker ni kör ut sakerna på egentligen? kallar du det där en pirra?" Då tände jag till och sade åt honom (ganska otrevligt) att han gärna kunde får köpa nya pirror åt oss om det var så himla viktigt för honom. Jag vill tillägga att våra pirror är väldigt bra, att jag tappade kollina berodde på mig. Jag hade lastat fel så de föll! mitt fel, inte pirrans!
efter den händelsen med gubben var jag sur resten av dagen, tur att jag slutade 30 minuter efter det. Nästa kund var jättegullig och ville hjälpa till md allt, sådana människor tycker jag om!

Depressionen jag hade efter att de inte hade ringt in mig och att gubben var en idiot såg Mattias när jag kom hem. SÅ fort jag kom innanför dörren gav han mig en stor kram. Min älskade Mattias!
Jag låg i soffan och läste en tidning och bara var mig själv en stund. Härligt!

Idag ska jag bara ha det trevligt. Jag har redan scrappat en layout, det får mig att må bra. Senare ikväll ska jag träffa mina härliga middagsvänninor :)
vad vuxet det lät :)
Ikväll blir det middag hemma hos Walle. Mat och ruter sju :)
Jag tänker ha 50-talstema då tänkte jag. det blir bra det :)

Duschdax,
Alexandra lindgren

här är förövrigt tårtan jag bakade i fredags som jag lovade att lägga ut en bild på: